Näringskedja och näringsväv

Skriv ut

I naturen kämpar organismerna för att överleva. Det handlar om att äta eller ätas. För att få en överblick på hur organismerna äter varandra i ett ekosystem används näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Enklare förklarat handlar det om vem som äter vem i ekosystemet.

En näringskedja startar alltid med en organism som har fotosyntes. Alltså en typ av växt. De kallas för producenter. De producerar. Det kan t.ex. vara gräs eller en alg.

Alla andra organismer som inte har fotosyntes, och som därför är beroende av växter, kallas konsumenter. De konsumerar (äter). Beroende på vilken nivå i ekosystemet de befinner sig, kallas de förstahandskonsumenter (primärkonsumenter), andrahandskonsumenter (sekundärkonsumenter) och så vidare. Högst upp i näringskedjan finns toppkonsumenter som alltid är någon form av rovdjur (de kallas även predatorer).

Naturen är mer komplicerad än så här. Vanligtvis äter ett djur olika typer av föda och riskerar att bli uppäten av flera olika typer av djur. Detta visas i bilden ovan och kallas näringsväv. Det är många näringskedjor som sätts ihop till en enda. Observera att pilarna alltid pekar på den organismen som ”äter” d.v.s. den organism som finns högre upp i näringskedjan.

En viktig del för att ekosystem ska fungera är nedbrytningen. När växter och djur dör så bryts de ner av olika nedbrytare (destruenter). Det kan vara bakterier, insekter och maskar som gör detta viktiga jobb. När organismer bryts ner så återgår alla kemiska föreningar och grundämnen till naturen. De går vidare i sina kretslopp. Närsalterna återgår till jorden och kolet till atmosfären i form av koldioxid. Nu kan dessa ämnen återigen tas upp av växter och djur som behöver dem.

Fördjupning:

Info om sidan Träna begrepp Övningar