De minsta organismerna

Skriv ut del1  Skriv ut del2

På 1600-talet uppfanns mikroskopet av nederländska optiker. De första mikroskopen hade ett par hundra gångers förstoring. Nu öppnades en ny värld som hittills varit dold. En effekt av detta var att bakterier upptäcktes och dåtidens vetenskapsmän fick därmed bättre förståelse om sjukdomar och deras spridning samt olika former av nedbrytning. En enklare variant av mikroskop kallas lupp. Ett gemensamt ord för organismer som du kan se i mikroskop, är mikroorganismer.

De absolut enklaste och första organismerna på jorden är bakterier och arkebakterier och dessa tillhör varsin domän.

Arkebakterier (domän)

Arkebakterier (Arkeér) tillhör de första organismerna på jorden och är ”hårdingarna” bland jordens organismer. Dessa organismer skulle kanske skulle klara av ett liv på en annan planet. Arkebakterier klarar av att leva i heta källor, inuti is, i extremt salta hav och sura vulkansjöar. Arkebakterier finns också i alla typer av miljöer där bakterier finns. De liknar bakterier eftersom de är encelliga och saknar cellkärna. Skillnaden är cellväggarna, som är annorlunda uppbyggda. En del arkebakterier klarar sig utan syre. Arkebakterier orsakar inte  några sjukdomar hos människan vilket bakterier gör.

Bakterier (domän)

Bakterier tillhör också de första organismerna på jorden. De levde förmodligen redan för 3000 miljoner år sedan. Bakterier är encelliga utan cellkärna. Förstoras en bakterie 1000 gånger blir den lika stor som en punkt i den här texten. Bakterier förökar sig genom delning. Förökningen går extra snabbt vid rätt temperatur  (runt 40 grader) och vid tillgång till näring. Om bakterier hamnar i en otrevlig miljö (för kallt, för varmt eller för torrt) kan de sluta sig i sporer. Då stänger de ute omvärlden och kan överleva länge.

Många bakteriearter är parasiter (lever av andra organismer) eller saprofyter (nedbrytare). Det finns även bakterier med fotosyntes (blågröna bakterier). Det är dessa som orsakar algblomning.

De dödligaste sjukdomarna orsakade av bakterier är pest och kolera.

Bakterier delas in i tre grupper efter deras utseende. De tre grupperna är:

Baciller – De ser ut som små stavar. Baciller orsakar kikhosta och stelkramp.

Kocker – De ser ut som runda bollar och sitter ihop som på pärlhalsband. Kocker orsakar sjukdomarna halsfluss, lunginflammation och karies.

Spiriller – De ser ut som en mask med en svans vriden i en spiral. Spiriller orsakar magsår och kolera.

Bakterier kan vara både bra och dåliga för människor. Trots alla sjukdomar är bakterier nödvändiga för vår överlevnad. En normalstor person består av två kg bakterier. En del finns på huden som ett skydd mot skadliga bakterier. Andra finns i tjocktarmen där de tillverkar vitaminer.

För att skydda mat mot dåliga bakterier så används till exempel kyla (kylskåp), torkning (kryddor, russin), saltning (sill), rökning (korv), syra (ättiksgurka) och hög halt socker (sylt).

Eukaryota (domän) – Den tredje domänen innehåller organismer (växter, svampar, djur, protista) som har en cellkärna.

Protista (rike) – Protista är en gammal benämning på ofta encelliga organismer med cellkärna som inte är ett djur, en växt eller en svamp. Traditionellt sett har protista delats in i urdjur (djurliknande), alger (växtliknande) och slemsvampar (svampliknande). De har inte delats in efter släktskap utan mer efter vilken roll de har i ekosystemen. Idag håller vetenskapen på att sortera dessa organismer med hjälp av DNA. Det är inte helt klart än men troligtvis kommer gamla riket protista delas upp i 5 nya riken.

Urdjur (djurliknande) – Urdjur är encelliga djur som kan se väldigt olika ut. De består av en cell med cellkärna. Alltså är urdjur mer utvecklade än bakterier och arkéer. Många förökar sig genom delning och några genom parning. Urdjur är så pass stora att du kan se dem i mikroskop om du undersöker en vattendroppe. Några av de vanligaste urdjuren är amöbor och toffeldjur. En vanlig sjukdom orsakad av urdjur är malaria.

Alger (växtliknande) – Alger kan vara från enkla encelliga växter till komplexa flercelliga växter upp till 60 meter långa. De har sporer, klorofyll och lever oftast i vatten.

Slemsvampar (svampliknande) – Finns i hela världen. De är mer släkt med djur än svamp men räknas ändå ofta, lite slarvigt, in i svampriket.

Fördjupning:

  • Film –Barcroft TV: Microskopic life in a singled drop of pond water (youtube, engelska, 1.29)
  • Film – Andreas Sandqvist: Bakterier, arkeér och virus (youtube, svenska, 9.56)

Uppgifter: 

Hela kursen: Kursens begrepp: Kursens test: 
Grundbiologi
Quizlet – Tabs
Deltest – Stortest

Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.