Växter

Skriv ut del1 & Skriv ut del2

Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva.

Detta kallas för fotosyntes och sker med hjälp av ett ämne som kallas klorofyll. Klorofyll ger växterna dess gröna färg. Av det socker som bildas i fotosyntesen kan växten sedan bilda andra ämnen som den behöver för att leva och växa.

På 1700-talet delade Carl von Linné in alla växter i två stora grupper. Denna indelning används fortfarande även om den är föråldrad.

1) Sporväxter (kryptogamer) som förökar sig med sporer. Hit hör alger, mossor och ormbunksväxter.

2) Fröväxter (fanerogamer) som förökar sig med frön. Hit hör bland annat barrträd, lövträd och växter som blommar.

Alger (sporväxt)

Alger är troligtvis de första organismerna på jorden med fotosyntes. Idag finns det väldigt många olika arter av alger. Från encelliga organismer till andra som är flera meter höga. Därför går det inte att säga att alger tillhör en speciell grupp utan de ingår i flera olika. De saknar rötter, blad och blommor som växter brukar ha. Alger står för ungefär hälften av syreproduktionen på jorden. Alger lever i vatten eller på fuktiga ställen. De encelliga algerna förökar sig genom delning och andra med ägg och spermie. Växtplankton (encelliga alger), som på bilden ovan, orsakar algblomning som ibland bildar grönt slajm i hav och sjöar.

Mossor (sporväxt)

Mossor var en av de första växterna på land. De har en stam och står tätt tillsammans för att stödja varandra. Mossor har inga egentliga rötter men har en form av rottrådar som håller fast dem i marken. De bildar gröna täcken och det är en fördel för att kunna hålla kvar vatten. Det finns hanplantor och honplantor och de förökar sig med ägg och spermie.

Ormbunksväxter (sporväxt)

Till ormbunksväxterna hör ormbunkar,  och fräkenväxter.

För 350 miljoner år sedan täcktes hela jorden av stora ormbunksskogar. Denna typ av skogar dominerade jorden i 100 miljoner år. För att detta skulle vara möjligt hade ormbunksväxterna rötter och kärl. Kärlen är växtens vattenledningar där vatten transporteras från rötterna till växtens alla delar.

Fröväxter

Till fröväxter räknas gräs, buskar, träd och växter som blommar. Dessa utvecklades långt efter sporväxterna. Barrträden kom först och därefter kom växter med blommor. Blommorna lockar till sig insekter som hjälper växten med pollineringen. Fördelen med frön framför sporer, är att fröet har ett skyddande skal som innehåller näring, vilket hjälper fröet till en bra start i livet.

Frukter och frön är ofta utformade så att de enkelt sprids. En del sprids med djur, som äter dem, eller genom att de fastnar i djurens päls. Andra frön sprids med vind eller med vatten.

Fröväxter kan också föröka sig könlöst. De sänder då ut utlöpare som slår rot i närheten av den ursprungliga växten. Exempel på sådana växter är vitsippor, vass och smultronplantor.

Barrträd (fröväxt)

Barrväxter var de första växterna som utvecklade frön. De har inga riktiga blommor. De har barr och kottar och är inte beroende av vatten vid sin förökning som sporväxter. De tillhör gruppen nakenfröiga vilket innebär att de har frön men ingen frukt.

Blomväxter (fröväxt)

De växter som har blommor och frön kallas blomväxter. Blomväxter är den överlägset största gruppen av växter. 80 % av alla gröna växter är blomväxter. Hit hör lövträd, alla typer av blommor och olika sorters gräs. Gemensamt för dessa är att de har ett frö som är inneslutet i en frukt. Att fröet är skyddad är en av anledningarna till att blomväxterna varit så framgångsrika. Blomväxter tillhör gruppen gömfröiga.

Fördjupning:

Uppgifter:

 

Hela kursen: Kursens begrepp: Kursens test: 
Grundbiologi
Quizlet – Tabs
Deltest – Stortest

 

Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.