Det finns många olika typer av sjukdomar som drabbar hjärnan och nervsystemet. Nedan följer några exempel.
Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som gör det svårt att tänka, minnas och tolka sin omgivning. Det är nästan alltid äldre personer som drabbas. Dementa minns lättare saker som finns lagrade i långtidsminnet medan korttidsminnet fungerar sämre. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen går att bromsa men inte bota.
Epilepsi innebär att hjärnans nervceller överreagerar eller kortsluts. Detta leder till att kroppen krampar samt att man kan bli medvetslös. Mellan epilepsianfallen fungerar personen precis som vanligt. Läkemedel kan inte bota sjukdomen men hindra epilepsianfallen.
Depression är en mycket vanlig sjukdom. I en depression har man väldigt sällan glädje eller lust att göra något. Vardagen känns meningslös och man blir orkeslös. Ibland beror depression på för låga halter av signalämnena serotonin och dopamin. Att vara deprimerad betyder inte att det är något fel på dig. Sök hjälp tidigt, det finns både terapi och läkemedel.
Multipel Skleros, (MS), är en sjukdom i det centrala nervsystemet. MS innebär att nervbanorna blir inflammerade på grund av att kroppens vita blodkroppar angriper myelinet. Detta innebär att nervsystemet inte blir lika bra på att leda nervimpulser. MS går inte att bota men det går ändå att leva länge med sjukdomen.
Hjärnblödning kan orsakas av ett kraftigt slag mot huvudet som gör att blodkärl brister. Det är farligt om det samlas mycket blod som trycker på hjärnan. Om ett blodkärl i hjärnan eller en hjärnhinna brister spontant kallas den stroke. Stroke kan vara dödligt och om man överlever kan det leda till förlamning.
Cerebral Pares(CP) är en skada på hjärnan som endast drabbar musklerna. Ofta får personen med CP ofrivilliga rörelser och ibland är talet rubbat. Däremot påverkar en cp-skada inte intellektet. Dock kan en Cp-skadad person ha fler diagnoser, såsom epilepsi och utvecklingsstörning. De vanligaste orsakerna till Cerebral Pares är syrebrist och blödningar i hjärnan under förlossningen.
Hjärnhinneinflammation orsakas av virus, bakterier och andra mikroorganismer. Fästingar kan i sällsynta fall ge hjärnhinneinflammation. Det vanligaste symptomet är kraftig huvudvärk samt svårighet att böja nacken framåt. Om sjukdomen orsakas av virus finns inget botemedel men de flesta blir friska ändå. Vissa får bestående men och några dör.
Migrän är attacker av intensiv huvudvärk. Vid migränattacker blir man känslig för ljud och ljus. Man kan då må illa och kräkas. Migränattacker är nästan alltid ofarliga.
Beroendesjukdomar innebär drog-, spel och sexberoende. Har man en beroendesjukdom fungerar kroppens egna belöningssystem, där signalämnet dopamin har en central roll, inte som det ska. Beroendesjukdomar är vanliga sjukdomar i många länder.
Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara (även inbillad fara) och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad genom människans historia. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Panikångest är en plötslig attack av extrem ångest utan någon synlig anledning. Panikångest är inte farligt men kan vara väldigt obehaglig att uppleva.
Fördjupning:
- Film – What is Alzheimer´s disease? (Ted-Ed, 3.50, Engelska)
- Film – What is depression (Ted-Ed, 4.29, Engelska)
- Film – How do antidepressants work? (Ted-Ed, 4.51, Engelska)
- Film – How stress affects your brain (Ted-Ed, 4.16, Engelska)
- Film – Could your brain repair itself? (Ted-Ed, 4.00, Engelska)
- Film – How do drugs affect the brain? (Ted-Ed, 5.05, Engelska)
- Film – How the food we eat affects your brain (Ted-Ed, 4.53, Engelska)
- Film – How sugar affects the brain (Ted-Ed, 5.03, Engelska)
Övningar:
———————————————————————————————–