 |  |
Informationen i DNA-molekylen används bland annat vid tillverkning av proteiner. Vid celldelningen kopierar DNA-molekylen sig eftersom den ska finnas i båda de nya cellerna. Detta kallas för DNA-replikation.
DNA-replikation vid celldelning:
Bild: Wikimedia commons / CC 4.0 International
Oavsett vilken typ av celldelning (mitos eller meios) innehåller de nya cellerna genetisk information. DNA-molekyler kopierar sig på detta sätt:
1. Kvävebaserna som håller ihop DNA-molekylen öppnar sig likt ett blixtlås.
2. Det finns kvävebaser (C, G, A, T) lösa i cellen. Dessa kopplas till de ensamma kvävebaserna på den ursprungliga DNA-strängen. Eftersom de bara kan sitta på ett bestämt sätt kommer de två nya strängarna att bli identiska.
DNA-molekylens struktur kallas dubbel-helix. Den ser ut som en stege som är dubbelt snurrad.
Bild: Pontus Wallstedt / Ugglansno
Den största delen av all informationen i DNA:t används inte till något alls. Utifrån den informationen tillverkas inga protein och den informationen styr inga egenskaper. Det kallas skräp-DNA (junk-DNA) och vetenskapen är osäkra på om det har någon funktion alls. Eventuellt kanske den hjälper till att utveckla nya gener eller så kan det påverka aktivitet hos andra gener. Däremot går det att följa människans utveckling genom historien med hjälp av skräp-DNA.
Bild: Institute of Molecular Medicine
Fördjupning:
- Film – Genetik del1 (Tommy Lucassi, svenska, 10.06)
- Artikel – Skräp – DNA (Forskning och framsteg)
- Artikel – ”Skräpet” i arvsmassan omvärderas (dn.se)
- Film – DNA replication animation (Daily Med Ed, engelska, 3.11)
- Film – The twisting tale of DNA (Ted-Ed, 4.27, Engelska)
- Film – How to sequence the human genome (Ted-Ed, 5.05, Engelska)
Uppgifter:
 |  |  |  |  |
Har du hittat en rolig länk till denna sida eller vill påpeka någon felaktighet? Skriv en kommentar nedan!