 |  |
Här är en översikt av de stora djurgrupperna. De enklaste djuren kommer först. I parentesen står vilken nivå det är inom systematiken.
Svampdjur (stam)
Bild: 272447 / Pixabay License
Svampdjur är en av de enklaste organismerna som är flercelliga. De sitter fast på havsbotten och får sin näring genom vattnet som strömmar genom dess kropp.
Tagghudingar (stam)
Bild: Schwarzenarzisse /Pixabay License
I denna stam finns bland annat sjöstjärnor, sjöborrar och sjögurkor. De har ett hårt yttre och de flesta har munnen riktad nedåt. Tagghudingarna rör sig med sugfötter eller med hjälp av sina taggar.
Nässeldjur (stam)
Bild: Dieter_G / Pixabay License
I stammen nässeldjur finns bland annat maneter, anemoner och koralldjur. Gemensamt för dessa djur är att de lever i havet och har nässelceller. Nässelceller används för att försvara sig samt för att förlama byten. Nässeldjuren har en kroppsöppning där både maten kommer in och avfallet åker ut.
Plattmaskar, rundmaskar och ringmaskar
Det finns tre stammar av maskar. Den enda gemensamma nämnaren är att de är långa och smala. Utifrån deras DNA har de inte så mycket släktskap. Maskarnas uppbyggnad skiljer sig åt och de är olika avancerade.
Bild: Istock
Plattmasken har en platt kropp och är den enklaste stammen av maskar. Den mest kända av plattmaskarna är binnikemasken som lever som parasit i tarmarna hos djur och människor. Den har ingen mun utan suger upp näringen genom kroppen. Binnikemasken kan bli upp till tio meter lång.
Bild: Wikipedia / CC BY-SA 3.0
Rundmasken har en rund och slät kropp. Rundmaskarna finns överallt i naturen och lever mest som nedbrytare eller som parasiter. Den mest kända rundmasken är springmasken. Springmasken är en parasit som lever i ändtarmen och många har haft den som barn.
Bild: anaterate / Pixabay License
Ringmasken är den mest avancerade av dessa tre masktyper. I denna stam hittar vi daggmasken. Ringmaskens kropp ser ut att vara uppbyggd av ringar. I denna stam hittas även iglar och havsborstmaskar.
Blötdjur (stam)
Bild: edmondlafoto / Pixabay License
I denna stam finns sniglar, musslor och bläckfiskar. Gemensamt för dem är att de har ett huvud, en kropp med inälvor (mantel) och någon typ av fot. De allra flesta blötdjur har skal.
Leddjur (stam)
Bild: 631372 / Pixabay License
Leddjuren är den artrikaste djurgruppen. Här finns spindeldjur, insekter, kräftdjur och mångfotingar. Leddjur är en av de första djurgrupperna som utvecklades på land. Ungefär 80 procent av alla upptäckta djur är leddjur. Det finns många olika typer av leddjur. Alla har skelettet på utsidan (exoskelett). Det innebär en form av hudskelett. Kroppen är indelad i segment (till exempel har myran tre). Benen sitter i par och även benen är ledade.
Bild: francok35 / Pixabay License
Spindeldjur (klass) – i denna grupp finns bland annat spindlar och skorpioner. De har åtta ben och andas genom trakeér, som är ett slags luftrör från hål i kroppen in till organismens celler. Huvudet och kroppen är ihopväxta till en del. Spindeldjur har punktögon. Det är en enklare ögontyp som många leddjur har.
Insekter (klass) – insekter är den artrikaste gruppen bland leddjuren. Kroppen har tre delar (segment) och de har sex ben. De andas med trakeér och har fasettögon eller punktögon. Många insekter har vingar.
Insekter har två olika typer av uppväxt. Fullständig förvandling innebär att de går från ägg till larv till puppa till vuxen insekt till exempel fjärilar, myggor och flugor. Ofullständig förvandlig innebär att de först är ägg, sedan en liten insekt (nymf) som växer till en större insekt.
Kräftdjur (klass) – Här finns kräftor, räkor, krabbor. De flesta lever i vatten. Gråsuggor är ett kräftdjur.
Mångfotingar (klass) – kallas ibland tusenfotingar. De med flest ben har runt 750 stycken.
Ryggradsdjur (stam)
Bild: MILAIMAGES / Pixabay License
Här hittar vi alla de större djuren. Gemensamt för dessa är att de har ett inre skelett. Klasserna i denna grupp är fiskar, fåglar, groddjur, kräldjur och däggdjur. Alltså är människan ett ryggradsdjur.
Fördjupning:
- Hemsida – Ryggradslösa djur (Naturhistoriska riksmuseet)
- Hemsida – Svampdjur, nässeldjur, tagghudingar, maskar, blötdjur och leddjur. (Naturvetenskap.org)
- Hemsida – Wikipedia: Svampdjur, nässeldjur, tagghudingar, maskar, blötdjur, leddjur och ryggradsdjur.
- Film – Djur (Andreas Sandqvist, 6.05, Svenska)
- Film – Andreas Sandqvist: Svampdjur (3.54), Rundmaskar (1.57), Plattmaskar (2.28), Ringmaskar (3.06), Tagghudingar (3.57), Nässeldjur och kammaneter (5.17), Blötdjur (4.45), Leddjur (9.58), Ryggsträngsdjur (6.13), Groddjur (5.22), Kräldjur (7.22), Fiskar (6.14), Fåglar (5.52), Däggdjur (7.22)
- Film – The weird and wonderful metamorphosis of the butterfly (Ted-Ed, 5.03, Engelska)
- Film – The secret powers of jellyfish (Ted-Ed, 5.26, Engelska)
- Film – Why are there so many insects? (Ted-Ed, 4.44, Engelska)
- Film – How does a jellyfish sting? (Ted-Ed, 4.17, Engelska)
- Film – Why are shark so awesome? (Ted-Ed, 4.36, Engelska)
Uppgifter:
 |  |  |  |  |
Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan.