Stortest människokroppen1

Tid: 0

Quiz-summary

0 of 26 questions completed

Frågor:

Information

Stortest människokroppen

Du har redan färdigställt detta quiz, därför får du inte starta det igen.

Quiz is loading...

You must sign in or sign up to start the quiz.

You have to finish following quiz, to start this quiz:

Resultat

0 av 26 är frågor korrekt svarade

Din tid:

Tid har gått ut!

Du fick 0 av 0 möjliga poäng, (0)

Categories

Not categorized 0%

Your result has been entered into leaderboard

Laddar

Namn: E-Mail:

Captcha:

maximum of 122 points
Pos.	Namn	Entered on	Poäng	Result
Table is loading
No data available

Answered
Review

Fråga 1 av 26

1. Fråga
Vad är en människa? Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- En människa är uppbyggd av celler.
- En organism något som lever.
- En organell är en del inuti cellen.
- En flercellig varelse består ofta av 1 cell.
- Det finns oändligt antal olika celltyper i en människa.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 2 av 26

2. Fråga
Vad är en människa? Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Varje cell är en unik uppsättning av organeller (delar i cellen).
- En vävnad är många specialiserade celler som sitter ihop.
- Det finns olika typer av vävnader i kroppen.
- Ett organ är uppbyggd av många olika typer av vävnader.
- Ett organsystem är organ som samarbetar.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 3 av 26

3. Fråga
Cell/Stamcell. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Cellandning är den kemiska reaktion som omvandlar druvsocker till energi.
- Cellandningen sker i cellkärnan.
- I ribosomerna tillverkas protein.
- Celler förökar sig genom delning.
- Cellens DNA finns i hormonerna.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 4 av 26

4. Fråga
Cell/Stamcell. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Alla celler i kroppen har lika lång livslängd.
- Hos vuxna människor finns vuxna stamceller som ersätter skadade och gamla celler.
- Den finns två slags stamceller, embryonala stamceller och vuxna stamceller.
- Med stamceller hoppas forskarna kunna bota förkylning.
- Embryonala stamceller kan utvecklas till vilken celltyp som helst.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 5 av 26

5. Fråga
Cancer. Orsaken till att människor får cancer är:
- Genetisk. Dina släktingar har samma typ av cancer.
- Slumpmässigt. Du har helt enkelt otur.
- Orsakad av bakterie eller virus. Det går att vaccinera sig.
- Dåliga vanor. Rökning, alkohol, ingen motion.
- Depression. Att vara nedstämd ger slutligen cancer.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 6 av 26

6. Fråga
Vilken cancersort är vanligast hos kvinnor?
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 7 av 26

7. Fråga
Vilken cancertyp är vanligast hos män?
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 8 av 26

8. Fråga
Cancer. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Det finns tre gånger så många cancertyper än celltyper.
- Cancer orsakas av fel vid celldelningen.
- En metastas är en cancerceller som lossnat från den ursprungliga cancern och sprider sig i kroppen.
- Cancer delas in i snällcancer och dumcancer beroende på hur farliga de är.
- Cancer botas med strålning, cellgifter och operation.
Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 9 av 26

9. Fråga

Kroppens näringsämnen. Para ihop rätt näringsämne med rätt påstående.

sortera element

Proteiner
Kolhydrater
Fett
Vitaminer
Mineraler

Uppbyggd av aminosyror

Uppbyggd av druvsockermolekylen. Det finns socker, stärkelse, cellulosa.

Delas t.ex. in i mättade, omättade, fleromättade.

Kemiska föreningar som delas in med bokstäver. A, B, C, D o.s.v.

Grundämnen som är nödvändiga för kroppen.

Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 10 av 26

10. Fråga
Kroppens näringsämnen. Vilket eller vilket alternativ är korrekta?
- Vattnet i kroppen används bland annat för att lösa och transportera näringsämnen.
- Druvsocker ger långsammare energi till kroppen än cellulosa.
- Kolhydrater i maten omvandlas till energi i cellens mitokondrier.
- Proteiner finns i ris, pasta och potatis.
- Åderförkalkning är när blodkärl täpps igen av fett och kalkavlagringar.
Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 11 av 26

11. Fråga

Matspjälkning. Para ihop rätt organ med rätt händelse.

sortera element

Munhålan
Matstrupe
Magsäck
Gallblåsa
12-fingertarm
Tunntarm
Bukspottskörtel
Tjocktarm.

Maten sönderdelas. Saliv blöter upp maten. Kolhydrater bryts ner med enzymet amalys.

Maten transporteras till magsäcken med hjälp av muskler.

Här är det lågt pH som dödar bakterier. Proteiner bryts ner.

Här produceras galla som bryter ner fettet i maten.

Första delen av tunntarmen. Här sker en stor del av matspjälkningen.

6 meter lång. Tarmluddet suger upp näringen genom tarmväggen till blodet.

Här produceras enzymer som bryter ner maten.

Sista delen av matspjälkningen. Här sugs vattnet i maten upp. Slutar med ändtarm och anus.

Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 12 av 26

12. Fråga
Matspjälkningen. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Ett enzym är ett protein som påskyndar processer i kroppen t.ex bryter ner mat.
- Insulin håller koll på blodsockernivån samt ser till att druvsockret kommer in i cellen.
- Blindtarmen är en nödvändig del i matspjälkningen.
- Coli-bakterier lever i magsäcken och lever på matrester.
- Avföringen består med av vatten, cellulosa och döda celler.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 13 av 26

13. Fråga
Andning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Bronker är stora luftrör som sitter efter att luftstrupen delat upp sig.
- Lungorna behöver koldioxid till sin cellandning.
- Flimmerhår och slem i luftstrupen för ut skräp som följt med luften in.
- I lungblåsorna sker bytet mellan syre och koldioxid.
- Den totala ytan i lungorna är ungefär som en fotboll.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 14 av 26

14. Fråga
Andning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Lungorna finns inuti lungsäckar.
- Lungorna består delvis av muskler som hjälper lungorna att röra sig.
- Diafragma är ett annat ord för mellangärdet.
- I luftstrupen finns stämbanden.
- När musklerna i mellangärde spänns dras lungorna ut och du andas in.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 15 av 26

15. Fråga
Hjärta och blodomlopp. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Hjärtat pumpar ut blodet i tre olika slingor i blodet.
- Blodkärlen på hjärtat kallas kransartärer.
- I det lilla kretsloppet rör sig blodet mellan hjärtat och hjärnan.
- I det stora kretsloppet rör sig blodet från hjärtat och ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat igen.
- Kroppspulsådern (den största blodådern från hjärtat) kallas också aorta.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 16 av 26

16. Fråga
Hjärta och blodomlopp. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Hjärtat har fyra rum. Två kammare och 2 förmak.
- En klaff är en slags dörr i hjärtat.
- Hjärtats klaffar kallas snickarklaff och målarklaff.
- De allra minsta blodkärlen kallas kapillärer.
- Ett blodkärl med syrefattigt blod kallas ven.
Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 17 av 26

17. Fråga

Blodet. Para ihop rätt del av blodet med rätt beskrivning.

sortera element

Blodplasma
Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Blodplättar

Vätskan som blodets delar löser sig i .

Den del av blodet som transporterar syre och koldioxid.

Försvarar kroppen mot främmande bakterier.

Gör så att sår sluta blöda.

Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 18 av 26

18. Fråga
Blodet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- En vuxen människa har ungefär 10 liter blod i kroppen.
- Proteiner hemoglobin finns i de röda blodkroppar och binder syre/koldioxid.
- Lymfsystemet fångar upp blod och vätska i kroppen och återför det till blodbanan.
- Det finns bara en slags vita blodkroppar.
- Lymfsystemet är en viktig del av immunförsvaret.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 19 av 26

19. Fråga
Kroppens avfall. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Levern är kroppens största organ.
- Levern bryter ner gifter.
- Galla tillverkas i gallblåsan som sitter på levern.
- Levern lagrar druvsocker som en snabb reserv om blodsockret sjunker.
- Levern tillverka vita blodkroppar till immunförsvaret.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 20 av 26

20. Fråga
Kroppens avfall. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Människan har två njurar.
- Njurarna reglerar kroppens vatten och saltbalans.
- Njurarna filtrerar blodet från oönskade ämnen och låter kroppen kissa ut dem.
- Om man inte dricker behöver kroppen inte heller kissa.
- Att rena blodet på konstgjord väg kallas dialys.
Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 21 av 26

21. Fråga

Huden. Para ihop rätt del av huden med rätt funktion.

sortera element

Överhuden
Underhuden
Läderhuden

Har finns pigment som skyddar mot solens UV-strålning.

Här finns ett fettlager som fungerar som energireserv, skyddar mot stötar och isolerar mot kyla.

Här finns talgkörtlar, känselkroppar, svettkörtlar och hårsäckar.

Rätt svar!

Fel svar!

Fråga 22 av 26

22. Fråga
Huden. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Huden är kroppen största organ.
- Det yttersta lagret på huden slits hela tiden .
- I överhuden finns blodkärl som ser till att vi håller rätt temperatur.
- En känselkropp är en del av nervsystemet som känner kyla, värme, smärta och beröring.
- Talgkörtlar som täpps igen blir pormaskar.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 23 av 26

23. Fråga
Skelett och leder. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Skelettet skyddar också ömtåliga organ som hjärnan.
- Muskler fäster på skelettet.
- Människan har ungefär 1000 ben i kroppen.
- Skelettbenen är mjuka utanpå och ofta hårda inuti.
- Skelettet fungerar som en kalkreserv.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 24 av 26

24. Fråga
Skelett och leder. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Inuti benen finns det blå och grön benmärg.
- I den röda benmärgen produceras blodceller.
- Ett ledband är samma sak som ligament. Det ger stöd åt lederna.
- En led är en koppling mellan två ben.
- I leder finns ledbrosk och ledvätska som gör att benen inte skaver mot varandra.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 25 av 26

25. Fråga
Muskler. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Hjärtmuskeln går att påverka med viljan.
- Den glatta muskulaturen finns runt våra inre organ.
- Skelettmuskler kallas de muskler som går att påverka med viljan.
- Skelettmuskler samarbetar sällan.
- Muskelceller kallas också för muskelfibrer.
Rätt svar!

Fel svar!
Fråga 26 av 26

26. Fråga
Muskler. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?
- Röda muskelfibrer är långsammare och mer uthålliga och finns mer av hos långdistansare.
- Om du tränar bildas fler ribosomer i musklerna.
- Mjölksyra bildas om muskeln arbetar och det inte finns tillräckligt med syre.
- Träning gör att muskeln blir bättre på att ta upp syre från blodet.
- Det finns fem olika typer av muskler.
Rätt svar!

Fel svar!