Skelett och leder

Skriv ut

Människor har ett inre skelett som är kroppens stomme och ger något som musklerna kan fästa på. Skelettet skyddar också ömtåliga organ som hjärnan. Skelettet väger ungefär 20 procent av en människas totala vikt.

Människan har ungefär 200 ben i kroppen. Benen är hårda utanpå och ofta porösa inuti vilket gör det starkt men ändå väldigt lätt. Skelettet är uppbyggd av levande celler, skelettceller. Skelettet blir hårt på grund av att kalksalter lagras mellan skelettcellerna. Skelettet fungerar också som en kalkreserv om du skulle bli sjuk eller få näringsbrist. 

Inuti benen finns det röd och gul benmärg. I den röda benmärgen bildas röda blodkroppar . Den gula benmärgen består mest av fett. Runt benen finns en benhinna som ger näring och syre till benet.

Skelettbenen har olika form. En del är platta t.ex. höftben och skulderblad medan armarnas och benens ben är rörformade.

Ryggraden är en central del av skelettet. Det består av drygt 30 kotor. Ryggraden är S-formad för att kunna ta klara av stötar och belastning. Mellan kotorna finns det diskar  av brosk som gör ryggraden böjlig. Inuti ryggraden finns en kanal där nerver går från hjärnan ut i kroppen. Om en disk har skadats, kanske av  hård belastning, får man diskbråck. Se alltid till att du har en bra arbetsmiljö.

Mellan benen finns det olika typer av leder som ger rörlighet. Benändarna är inneslutna i en ledkapsel. För att benen inte ska skava mot varandra finns det en hinna av ledbrosk i ändarna av benen. Det finns också ledvätska som smörjer så benen kan glida lätt mot varandra. Runt lederna finns ledband (ligament). Det är starka band som håller alla delar på plats. När du vrickar foten är det ledbanden som går av och gör foten svullen. Ibland är lederna så hårda så att det är benet som går av i stället. En benbrott brukar ta lång tid att läka och patienten får gå i gips.

Fördjupning:

Info om sidan Träna begrepp Övningar