Kurs Ekologi

Info om sidan Träna begrepp Stortest  Skriv ut
 Deltest 1 Deltest 2 Deltest 3

EKOSYSTEM

Ekologi betyder läran om huset och är en del av biologin som är mycket aktuell idag. Ekologi handlar om hur organismer samspelar (fungerar tillsammans) i ett ekosystem. Detta samspel kan t.ex. handla om vilka speciella egenskaper djur och växter har, vilka andra djur de äter och vilka djur som äter dem. Det handlar också om hur olika miljöproblem påverkar naturen i sin helhet.

Ett viktigt begrepp inom ekologi är ekosystem. Ett ekosystem är ett avgränsat område eller typ av miljö där detta samspel utspelar sig. Ett ekosystem kan vara ett litet område t. ex. ett akvarium eller ett väldigt stort område t ex en öken, ett skogsområde eller en sjö. Planeten jorden räknas som ett enda ekosystem också. Det finns alltså ekosystem inom ett ekosystem. T. ex. din kropp är ett ekosystem för ofantligt många bakterier men i din mun finns ett mindre ekosystem.

Det som avgör vilka djur och växter det finns inom ett ekosystem är olika miljöfaktorer. (väderfaktorer eller markens förutsättningar). Det kan vara hur mycket ljus och regn det är. Även temperatur, vind och pH-värde spelar roll. Ytterligare en viktig faktor är vad marken och berggrunden innehåller för grundämnen och kemiska föreningar. Vissa grundämnen är särskilt viktiga för att t.ex. växter ska kunna växa. Dessa kallas närsalter och exempel på dessa är: Kväve (N), Fosfor (P), Kalium (K).

Ett ekosystem utsätts alltid för olika prövningar. Naturen är i ständig förändring. Klimatet kan förändras och markens förutsättningar likaså. Idag är det inte heller ovanligt med att människan planterar nya arter i ett redan existerande ekosystem eller att arter från en annan del av världen invaderar ett nytt ekosystem t.ex. genom att följa med fartyg. Det innebär att det kommer in en helt ny art i ekosystemet vilket också påverkar många arter i ekosystemet.

Ett ekosystem kan vara stabilt. Då överlever det stora förändringar som att arter dör ut eller stora miljökatastrofer. Ett ekosystem kan också vara labilt. Då kan även små förändringar göra så att hela ekosystem går under.

Människor är en del av ekosystemet och drar nytta av ekosystemet på många olika sätt. Det som ekosystem erbjuder oss människor kallas för ekosystemstjänster. Det kan vara att vi använder de träd som växter upp, vi äter de växter om är ätliga för oss, vi låter bin pollinera våra odlingar, en viss typ av mark renar vårt vatten. Listan på ekosystemstjänster kan göras oändligt. Sammanfattningsvis; Ekosystemstjänster är de tjänster och produkter från naturen som ökar vårt välbefinnande.

Fördjupning:

EKOLOGISKA BEGREPP

I ett ekosystem finns olika typer av organismer t.ex. djur, växter, svampar och bakterier. Alla individer inom en art kallas för en population. I en stad eller myrstack finns en population av människor respektive myror. Alla populationer av växter i ett ekosystem kallas växtsamhälle och alla populationer av djur i ett ekosystem kallas djursamhälle.

Den totala vikten (materian) av alla organismer i ett ekosystem kallas för biomassa. Biomassan omfattar vanligen också död materia i levande organismer, såsom ved. Begreppet biomassa hjälper till att förklara energiinnehållet i olika delar av ett ekosystem. Begreppet används t. ex. av skogsindustrin för att beskriva skogens energiinnehåll innan avverkning.

Biosfär är det område av jorden och atmosfären där det finns liv. Biosfären innehåller alla jordens olika ekosystem.

En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Exempel på biotoper är regnskogen, insjön, havet, bäcken, savannen och många fler. Alltså en naturtyp där biotopens speciella egenskaper gör att vissa djur eller växter trivs bättre där än andra.

Ett habitat innebär ett liknade begrepp. Det innebär ett område där förutsättningarna finns för att arten ska överleva och utvecklas.

Kretslopp

Många ämnen cirkulerar i ekosystemen i olika kretslopp. Särskilt viktiga kretslopp är vattnets, kolets och närsalternas. Närsalter (mineraler) är ett samlingsnamn för många olika grundämnen och kemiska föreningar.

Vatten har en viktig funktion i fotosyntesen och vatten är viktigt som transportmedel. Ämnen löser sig i vattnet och kan på så sätt transporteras ut till organismens alla celler. Närsalterna lagras i organismernas kroppar och återvänder till naturen  när växten eller djuret dör.

Fördjupning:

FOTOSYNTES OCH CELLANDNING

Att det finns liv på jorden beror på många saker. Att solen strålar och gör jorden lagom varm, att det finns vatten och att det finns kol och andra viktiga grundämnen för att nämna några faktorer. En annan grundläggande anledning till liv på jorden är fotosyntesen. Det är en kemisk reaktion som omvandlar solljuset till druvsocker. Alla organismer är beroende av fotosyntesen, direkt eller indirekt. Solljuset omvandlar koldioxid och vatten till druvsocker och syre. Med en kemisk formel ser det ut så här:

I sin enklaste form använder växten druvsockret som näring när solen inte skiner. Stärkelse är längre kedjor av druvsocker som växterna tillverkar för att lagra energi. Ännu längre kedjor kallas cellulosa. Cellulosan bildar fibrer som bygger upp blad, grenar och trädstammar. Ett gemensamt namn för druvsocker i olika längd är kolhydrater.

De organismer som inte använder sig av fotosyntesen måste istället äta (förbränna) för att få energi. Denna process kallas cellandning och den kemiska formeln för detta är fotosyntesen baklänges.

Alla organismer är alltså beroende av solljuset. Växter för att leva och de andra organismerna eftersom de måste äta en organism som någonstans är beroende av fotosyntesen.

När ett organiskt material (växt eller djur) bryts ner och förmultnar sker det också efter cellandningens kemiska formel men i långsam takt. När något, som innehåller kol, brinner så är det också samma formel men i väldigt snabb takt.

Fördjupning:

NÄRINGSKEDJA OCH NÄRINGSVÄV

I naturen kämpar organismerna för att överleva. Det handlar om att äta eller ätas. För att få en överblick på hur organismerna äter varandra i ett ekosystem används näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Enklare förklarat handlar det om vem som äter vem i ekosystemet.

En näringskedja startar alltid med en organism som har fotosyntes. Alltså en typ av växt. De kallas för producenter. De producerar. Det kan t.ex. vara gräs eller en alg.

Alla andra organismer som inte har fotosyntes, och som därför är beroende av växter, kallas konsumenter. De konsumerar (äter). Beroende på vilken nivå i ekosystemet de befinner sig, kallas de förstahandskonsumenter (primärkonsumenter), andrahandskonsumenter (sekundärkonsumenter) och så vidare. Högst upp i näringskedjan finns toppkonsumenter som alltid är någon form av rovdjur (de kallas även predatorer).

Naturen är mer komplicerad än så här. Vanligtvis äter ett djur olika typer av föda och riskerar att bli uppäten av flera olika typer av djur. Detta visas i bilden ovan och kallas näringsväv. Det är många näringskedjor som sätts ihop till en enda. Observera att pilarna alltid pekar på den organismen som ”äter” d.v.s. den organism som finns högre upp i näringskedjan.

En viktig del för att ekosystem ska fungera är nedbrytningen. När växter och djur dör så bryts de ner av olika nedbrytare (destruenter). Det kan vara bakterier, insekter och maskar som gör detta viktiga jobb. När organismer bryts ner så återgår alla kemiska föreningar och grundämnen till naturen. De går vidare i sina kretslopp. Närsalterna återgår till jorden och kolet till atmosfären i form av koldioxid. Nu kan dessa ämnen återigen tas upp av växter och djur som behöver dem.

Fördjupning:

NÄRINGSPYRAMIDEN

Energi är nödvändig för alla organismer. Genom fotosyntesen tillverkar växter druvsocker, som är en slags kemisk energi. Djur som äter växter omvandlar denna energi till andra energin den behöver för att överleva. En del av energin bygger upp djurets kropp t.ex. muskler och vävnader (kemisk energi). En del av energin används för att hålla kroppsvärmen (värmeenergi) och en del till att röra sig (rörelseenergi).

När detta djur sedan i sin tur blir uppätet så går dess lagrade energi (kemiska energi) vidare till nästa steg. I varje steg i näringskedjan så går ungefär 10% -15 % av energin från fotosyntes vidare. (I exemplet nedan utgår, för enkelhetens skull från att 10 % går vidare i varje led.)

Ex: Solen lyser på en äng och 100 kilo gräs växer upp. Allt detta gräs äts upp av sniglar.

  • 10 % av all energi i gräset kommer att användas till att sniglarna växer eller lagrar energin som kroppsmassa. Detta är en form av kemisk energi.
  • 90% av energin från växterna kommer att användas för att sniglarna ska kunna leva. Energin förbrukas. Gräsets kemiska energi omvandlas till rörelse och värmeenergi.

Utav 100 kilo gräs kommer vi alltså få ungefär 10 kilo sniglar. I nästa led återupprepas denna fördelning. Nu äts alla dessa sniglar upp av grodor.

  • 10 % av all energi i sniglarna kommer att användas till att grodorna växer eller lagrar energin som kroppsmassa. Detta är en form av kemisk energi.
  • 90% av energin från sniglarna kommer att användas för att grodorna ska kunna leva. Energin förbrukas. Sniglarnas kemiska energi omvandlas till rörelse och värmeenergi. Utav 100 kilo gräs så får vi 10 kilo sniglar. Av 10 kilo sniglar får vi 1 kilo grodor.

Detta innebär att ju högre upp i näringskedjan du kommer desto färre antal djur i populationen. Även fast det finns väldigt många bytesdjur på savannen så kan det inte finnas lika många lejon. Maten skulle helt enkelt inte räcka.

För varje kilo förstahandskonsument (t.ex en snigel) så krävs det 10 kilo producenter. För varje kilo andrahandskonsument så krävs det 100 kilo växter. Biomassa betyder ”sammanlagda vikten av organisk material”.

Energipyramiden kallas också för näringspyramiden.

Fördjupning:

BALANS

För populationerna i ett ekosystem är det en ständig kamp för överlevnad. Det finns nästan alltid något som begränsar antal individer i populationen. Det kan vara:

  • klimatet
  • brist på mat, vatten eller boplatser
  • sjukdomar eller många rovdjur.

Detta gör att ekosystemet är i ständig förändring. Ibland kan arter ha tur och få goda förutsättningar. Då stiger antalet individer inom arten. När det finns många inom en art drabbas de lättare av svält eller sjukdom och då minskar antalet individer igen.

En balans inom populationen uppstår när det föds lika många som det dör. Denna balans uppstår när konkurrensen om mat och boplatser är så stor att populationen inte kan växa längre. Det här gäller stabila ekosystem.

Det kan också uppstå en balans mellan olika arter. Antalet bytesdjur och dess jägare följs ofta åt. Ett exempel är sorkar och ugglor. Om det finns många sorkar ett år kommer antalet ugglor att öka eftersom de får mer mat. Om ugglorna äter många sorkar så de minskar i antal kommer ugglorna få mindre mat och svälta. Då minskar även antalet ugglor. Antalet individer i dessa populationer följs åt. Många bytesdjur = Många rovdjur. Få bytesdjur = Få rovdjur.

Denna balans mellan olika arter är känslig. När balansen rubbas riskerar hela ekosystemet att ta skada. Olika händelser i miljön kan orsaka problem. Det kan t.ex. vara naturkatastrofer eller sjukdomar. Människans utbredning påverkar den i högsta grad. Människan planterar också in nya arter i ekosystem som orsakar problem och organismer förflyttar sig långa sträckor med fartyg och flygplan och kan ibland föröka sig och göra intrång i det naturliga ekosystemet. Den globala uppvärmningen gör också att arter får lättare eller svårare att breda ut sig.

Fördjupning:

KONKURRENS

Naturens begränsade resurser (boplatser, mat, vatten) leder till konkurrens. Konkurrensen sker inom arten men också mellan olika organismer om de konkurrerar om samma resurser.

Konkurrens inom arten:

I de flesta arter så sker det en överproduktion av avkomma. Det betyder att när en hona ska föda eller lägga ägg, så blir många fler barn än vad som förväntas överleva. Tänk på hur många yngel som slutligen blir en fullvuxen fisk eller antal ägg olika insekter lägger. Om alla insektsägg skulle växa upp och bli fullvuxna så skulle jorden svämmas över av insekter ganska snart. En stor del av kullen äts upp av andra djur eller dör av någon annan orsak.

En del arter skaffar sig ett revir för att säkra sin överlevnad. Ett revir är ett område med nödvändiga resurser som djuret försvarar mot andra. Ofta är det hannar som äger reviret. De motar bort andra konkurrerande hannar men välkomnar honor.

I varje kull av ungar finns det en variation. Ungarna liknar varandra men är ändå lite olika varandra. En unge kanske är lite snabbare, starkare, smidigare, längre, har högre läte o.s.v. Jämför med dina syskon. Ni är lika varandra men inte identiska.

Denna variation inom arten gör att vissa individer har lättare att överleva konkurrensen inom arten. Är du ett bytesdjur och det finns många rovdjur är det en fördel att vara bra på att kunna gömma sig. Är du växt som växer på ett fält är det bra att kunna växa snabbt och bli lång för att nå solen. De växterna och djur som är bäst anpassade till sin omgivning har störst chans att överleva konkurrensen. De får möjlighet att få avkomma (barn) och sprida dessa positiva egenskaper vidare. Detta kallas naturligt urval.

Fördjupning:

ANPASSNING

Konkurrensen mellan olika arter sker ständigt. Många djur och växter tävlar om samma resurser. Detta leder till att många arter förr eller senare specialiserar sig på att vara särskilt bra inom något område. Det naturliga urvalet leder till att arter sakta anpassar sig till sin omgivning.

Det här leder till att arter specialiserar sig på något där de har störst chans att överleva. De blir experter. Det kallas att organismen hittar sin nisch.

Exempel på ekologiska nischer är att växa i speciella miljöer. Granen växer gärna på slutningar med näringsrik jord medan tallen, som har längre rötter har anpassat sig till torrare och blötare marker.

Ett andra exempel är att äta på olika delar av trädet. En giraffs långa hals är ett tydligt exempel på en sådan specialisering. De äter den mat som ingen annan når.

Fler exempel är att anpassa sig till värme, kyla, uttorkning, mycket nederbörd. Fälla sina löv, ändra färg på vintern, flytta utomlands, ha tjocka blad, kamouflera sig. Strategierna för överlevnad är många. Nästan varje art har någon form av anpassning vad gäller att få föda, skydda sig eller bo.

När djur eller växter har olika nischer så konkurrerar de inte med varandra och kan därför leva tillsammans. I artrika ekosystemet, t.ex. i regnskogen, finns det många nischer. Därför kan du där hitta arter som är väldigt speciella d.v.s. anpassat sig till något unikt.

 

Fördjupning:

Film – Mona Sohlman: Naturligt urval (youtube, svenska, 5.08)

BIOTOP SKOGEN

Skogen täcker en stor del av Sverige yta. Den är viktig för Sveriges ekonomi och också viktig för många djur och växtarter.

Skogen invandrade i Sverige söderifrån efter den senaste istiden för 13000 år sedan. Först tallen sedan lövträden. Sist invandrade granen från nordost för ungefär 3000 år sedan

Sverige har olika typer av växtlighet. Vanligtvis delas landet in i fem områden: Kalfjället, Fjällbjörksskogen, Norra och södra barrskogsregionen och södra lövskogsregionen.

  • Kalfjällsområdet ligger i norra Sverige bland fjällen. Hit räknas området från bergstopparna till att det börjar växa träd. Här är det kallt, snö och tunt jordskikt. Därför finns det inte så många arter här.
  • Fjällbjörkskogen ligger också vid fjället och består av ett smalt bälte av björkar.
  • Det norra barrskogsområdet är väldigt stort och består huvudsakligen av gran och tall med lite inslag av lövträd.
  • Det södra barrskogsområdet består också mest av gran och tall med mera inslag av lövträd.
  • I lövskogsregionen dominerar lövträd som ek och bok.

För att lättare kunna undersöka en skog delas den in i fyra skikt. Trädskikt, Buskskikt, Fältskikt och bottenskikt.

Bottenskikt är det översta lagret på marken och här hittas förnan. Det är döda djur och växter som inte brutits ner t.ex. gamla löv och pinnar. Under förnan kallas jordlagret humus och då har nedbrytningen kommit längre. Fältskiktet består av örter, ormbunkar, ris och andra låga växter. I buskskiktet ingår växter med hård stam. Trädskiktet består av träden helt enkelt.

På marken i en barrskog är pH-värdet lågt så få maskar och bakterier kan leva här. Därför går nedbrytning långsamt och jorden blandas inte om. Jordtypen kallas podzol och är uppdelat i tydliga skikt. Jorden brukar vara mindre bördig eftersom ämnen inte cirkulerar lika mycket.

I en lövskog är jorden brun och fuktig. Här finns gott om bakterier och maskar som blandar om jorden. Jorden är inte uppdelat i skikt och är vanligtvis näringsrik. Denna jordtyp heter brunjord men den kallas också för mull.

Fördjupning:

BIOTOP SJÖN

I Sverige finns det ungefär 100000 sjöar. De delas in i näringsrika och näringsfattiga. Det som avgör sjöns egenskaper är om berggrunden och jordarna runt omkring sjön är näringsrika.

Näringsfattiga sjöar finns ofta i fjällområden eller i barrskogen. pH-värdet är ofta lågt och det finns lite växtlighet och få arter i sjön. Det gör att vattnet blir klart och att det finns gott om syre i sjön.

Näringsrika sjöar finns ofta i bördiga jordbruksmarker. Ofta är marken uppodlad runt omkring sjön. Här finns stor växtlighet med många olika djur och växtarter. pH-värdet är nära neutralt och det är dålig sikt i vattnet. Det finns en risk för syrebrist på botten när döda organismer sjunker till botten och bryts ner. Denna typ av sjöar riskerar också att växa igen. Näringsrika sjöar känns igen på att det finns mycket vass längs strandlinjen.

Inom ekologin delas sjöar in i olika zoner för att lättare kunna undersökas. Zonerna är:

  • Stranden—är området nära land där det är grunt. Här finns det mesta av djur och växtligheten.
  • Fria vattnet— Här finns plankton och fiskar.
  • Djupa botten—I djupt vatten når inte solens strålar ner så här finns inga organismer med fotosyntes utan mest djur (fiskar) och djurplankton.

Vattnets unika egenskaper gör det möjligt för att organismer i vattnet ska överleva vintern. Vatten är som tyngst (högst densitet) vid 4 grader Celsius. Det innebär att det vattnet sjunker till botten. Därför fryser sjön och bildar istäcke uppifrån och inte från botten.

Någon gång på våren och hösten kommer temperaturen att vara 4 grader i hela sjön. Det är då vattnet blandas om med hjälp av vindar så att syre och olika mineralämnen når botten. Det är viktigt så att de bottenlevande organismerna överlever. På sommaren delar vattnet upp sig i skikt med stor skillnad i temperatur. Varmt högst upp och kallt på botten. På vintern lägger sig isen som ett lock på så att inget nytt syre kan lösa sig i vattnet. Om vintern blir lång riskerar fiskar och andra organismer att kvävas.

Fördjupning:

BIOTOP HAVET

Jordens yta består till större del av hav, ungefär 70 procent. Här finns många olika arter och enorma populationer av vissa. Eftersom det finns betydligt färre arter av insekter i havet  än på land så är den biologisk mångfalden trots allt större på land.

Vattnets kretslopp innebär att vattnet i havet avdunstar till molnen för att sedan regna ner, bli till floder för att sedan rinna tillbaka. När vattnet rinner tillbaka följer olika mineraler med ut i vattnet. Dessa mineraler gör havet salt.

För organismerna i vattnet är tillgången av vatten och salter oändligt. Det som det är brist på istället är ljus och syre. Ju längre ner desto svårare blir det. Redan på 10-20 meter är det för mörkt för att solljuset ska hitta ner. Utan solljus blir det ingen fotosyntes och då kan växterna inte leva.

Därför finns det mesta livet i havet i grundare vatten t.ex. nära stranden och i korallrev

Ju djupare ner desto mer ont om syre är det. I havet lägger sig vattnet i olika skikt beroende på hur salt och vilken temperatur det har. Tyngst vatten (högst densitet) sjunker till havsbotten och det innehåller mer salt och är kallt. Att vattnet delas upp i skikt gör att det inte blandas så mycket. När djur och växter dör sjunker de till botten och vid nedbrytningen går det åt syre. Detta kan leda till syrebrist på botten om mycket organiskt material hamnar där.

Östersjön

Sverige omges av Atlanten på västkusten och av Östersjön på ostkusten. Östersjön har bräckt vatten. Det innebär att det har låg salthalt. Hur låg beror på vilken del av Östersjön. Många älvar i norra delen av Sverige rinner ut och sänker salthalten ju högre upp man kommer .

Många arter i Östersjön kommer från Atlanten. Det bräckta vattnet gör att en del av organismernas energi går åt till att hålla rätt saltbalans i kroppen. Det gör att många arter blir mindre i Östersjön än vad de är i stora havet.

Den unika miljön i Östersjön gör att vissa arter slipper sina naturliga fiender eller konkurrenter och har större chans att breda ut sig. Två exempel är blåstången och blåmusslor.

Östersjön är särskilt känslig för syrebrist. Ungefär en tredjedel av Östersjön lider av syrebrist på botten. Detta fenomen är naturligt men beror också till stor del av människan, framförallt övergödning. För att komma till rätta med detta krävs minskade utsläpp men också att rejäla höststormar bidrar med att syresätta havet.

Fördjupning:

BIOLOGISK MÅNGFALD

Biologisk mångfald är ett viktigt begrepp inom ekologin. Det innebär att det finns en stor variation inom arten, att det finns många olika slags arter i ekosystemet och att det finns många olika naturtyper och miljöer.

En viktig del av miljöarbete går ut på att bevara den biologiska mångfalden. Det är en viktig fråga eftersom den kanske snabbaste minskningen av arter i jordens historia pågår just nu.

Varför biologisk mångfald?

En stor variation inom arten är viktig för att den ger ett skydd så inte arten blir inavlad. Variationen är också viktig för de som arbetar med djur och växtförädling.

En stor variation mellan arter är viktig för att få ett stabilt ekosystem med många nischer. Många gånger kommer läkemedel och inspiration till tekniska uppfinningar från naturen och utrotas arter försvinner den tillgången. I Sverige finns ”rödlistan” som bedömer hur arter mår och flaggar för vilka som är hotade på olika sätt.

De senaste 150 åren har ungefär 200 arter försvunnit från Sverige men samtidigt har ungefär 800 invandrat hit på olika sätt. Dessa arter kallas invasiva. Ibland påverkar de inte ekosystemet nämnvärt men ibland, speciellt om de inte har några naturliga fiender, förökar de sig obehindrat t.ex. mördarsnigel.

Hot mot den biologiska mångfalden.

Globalt finns många olika hot, global uppvärmning och att livsmiljöer förstörs på olika sätt. Ett hot är också överbefolkning och människans girighet.

I Sverige är de största hoten för mångfalden avverkning av skog och igenväxning av öppna marker.

Skogsindustrin ägnar sig åt skogsgödsling och plantering av främmande trädslag vilket är negativ. För att hålla kvar arterna försöker de dock plantera en del lövträd, behålla gammelskog och döda träd i sina planteringar.

Sveriges gamla jordbruksmarker har en speciell uppsättning av arter som nu riskeras när öppna marker ersätts med skogsplanteringar.

Fördjupning:

MÄNNISKANS PÅVERKAN

Ekosystemen på jorden är under hårt tryck av människan. Jordens befolkning har ökat enormt det senaste århundradet och människor förbrukar dessutom mer resurser idag än förut.

Produktion av livsmedel och varor påverkar naturen både i din närhet men också på hela jorden. Klimatet förändras, den biologiska mångfalden minskar. Inget av det avfall, kemikalier och plast som sprids försvinner utan det finns kvar och förgiftar ekosystemen.

Detta gör att flera biotoper och olika livsmiljöer är i fara. Den globala uppvärmningen försurar haven och det förstör korallreven. När temperaturen ändras så kommer det att vara bra eller dåligt för många arter vilket gör att ekosystem utsätts för förändringar.

Människans utbredning gör att artrika urskogar huggs ner och ersätts av odlad skog T ex så omvandlas tropiska skogar till jordbruksmark. Många naturliga grunda vatten där fiskar förökar sig omvandlas till hamnar med mycket båttrafik.

I odlade jordbruksmarker och skogar är det ofta väldigt få arter som efterfrågas. När enbart en art odlas kallas det för monokultur. Det gör att den biologiska mångfalden utarmas (minskar).

I Sverige begränsas vissa arter genom jakt. De stora rovdjuren varg och björn finns det väldigt få av vilket har lett till att vildsvin, rådjur och älgar har få naturliga fiender och har förökat sig mycket. För att begränsa dessa populationer är det tillåtet att jaga dem under vissa perioder på året.

För att mäta människans påverkan så används begreppet ”ekologisk fotavtryck”. Det är ett mått på den jordyta som behövs för att få de ekosystemstjänster vi behöver t. ex. odlad mark och skog, gruvor med mera. Det ekologiska fotavtrycket skiljer sig åt mellan befolkningar. Ett naturfolk i Amazonas har ett ytterst litet eller inget ekologisk fotavtrycket medan vi i Sverige har ett stort. Det finns ett liknade ”ekologiskt vattenfotavtryck” som visar hur mycket vatten som går för att tillverka produkter vi använder.

De ekosystemstjänster som är i fara idag är det globala fisket och tillgången till rent vatten.

Fördjupning:

Info om sidan Träna begrepp Stortest  Skriv ut
 Deltest 1 Deltest 2 Deltest 3